Aktuell produkt

Flik 3 Anställningsuppgifter

På flik 3 Anst. uppg registreras uppgifter om personens anställning.

Det är inte tillåtet att lägga in en Anställningsperiod, Befattning eller ett tillträdesdatum med ett datum tidigare än 1900-01-01.

Anställning

Anställningsperiod

Om personen är anställd hos företaget visas senaste anställningsdatum i första rutan. Om personen inte längre är anställd vid företaget visas start och slutdatum för den senaste anställningsperioden.

Det är viktigt att korrekta uppgifter avseende personens anställnings finns upplagda i Agda PS och uppläggningen av dessa gör du i fönstret Anställningsperioder som du öppnar med alternativknappen till höger om datumfälten.

Informationen för Anställningsperiod visas enligt det datum som finns valt i Visningsdatum längst upp till höger i fönstret. Finns det ingen anställningsperiod för valt datum visas den senaste anställningsperioden.

Alternativknapp för Anställningsperioder

Knappen öppnar fönstret Anställningsperiod där uppgifter om personens anställningsperioder anges. Förutom dessa anges även uppgifter om personens anställningsform.

Om den anställde slutar sin anställning och vid ett senare tillfälle börjar på nytt ska en ny anställningsperiod läggas upp.

Denna uppgift används vid framställning av uppgiften Del av år på kontrolluppgiften.

Anställningsdatum. Ange startdatum för anställningsperioden. Läggs anställningsperioden upp i förväg kommer rutan för anställningsnummer i Personregistret att vara rödmarkerat tills startdatum har inträffat.
Prel avgångsdatum. Ange preliminärt framtida slutdatum för anställningsperioden. Preliminärt avgångsdatum används för beräkning av anställningstid på semesterskuldslistan. Det ska anges om det i förväg är känt att personen kommer att sluta sin anställning under pågående intjänandeår. Detta för att företaget ska kunna ta ut en korrekt semesterskuldslista.
Avgångsdatum. Ange slutdatum för anställningsperioden. När en anställd har ett avgångsdatum som har passerats kommer rutan för anställningsnummer i Personregistret att rödmarkeras. När slutdatum anges öppnas ett informationsfönster där du kan välja att avsluta schema, eventuell tjänstebil, radera underlag för tidanalys och sätta ett datum för att avsluta användarens inloggning. Markering i avsluta schema och avsluta tjänstebil sätts med automatik om det är uppsatt på semesteravtalets slutlöneflik.

Registrerat avgångsdatum på anställningsperioden föreslås som datum för att avsluta användarens inloggning. Datumet för detta kan redigeras. Om användaren är ansvarig eller medansvarig för medarbetarsamtal får du frågan om användarkontot ska avslutas.

Finns det bilar kopplade till personen kommer ytterligare ett informationsfönster upp med följande text, Du har angivit ett avgångsdatum, det finns bilar kopplade till personen som inte har något nyttjad tom datum. Ska personens slutdatum läggas in som nyttjad tom datum? Väljer du Ja kommer samtliga bilar som finns upplagda på en person som saknar slutdatum att få detta datum.

I Skapa lön kommer en slutad persons fasta arter inte att skapas då avgångsdatum ligger före löneperiodens första dag. Finns det transaktioner i Massregistreringen, Avvikelseregistreringen, Reseräkning eller Agda Tid kommer däremot dessa transaktioner att tas med i Skapa lön. Går du in på en person i Registrera lön och väljer att skapa lön därifrån kommer de fasta arterna från Personregistret med. Personer med avgångsdatum kan du även få med på listor om du väljer Ta med slutade.

Avgångsorsaker. Ange orsaken till att personens anställning avslutas. Avgångsorsaker läggs upp under Register - Grundregister - Avgångsorsaker.
Förtursrätt åberopad. Sägs en person upp på grund av arbetsbrist har den uppsagda personen möjlighet att åberopa företrädesrätt vid eventuell nyanställning på företaget. I detta fält skriver du in det datum personen åberopade sin rätt till förtur. I rapporten Turordningslista kan du skriva ut en lista över de anställda som har begärt företrädesrätt.
Semesterlön utbetald. Ange datum när semesterlönen betalts ut för en anställd som slutat sin anställning. Det är speciellt viktigt om personen har flera anställningsperioder under året. Används slutlönefunktionen i Registrera löner kan datum för utbetalning av semesterlön automatiskt flyttas över. Vid utskrift av Semestermedelslistan för slutade personer är det möjligt att även därifrån uppdatera med datum för utbetalning av de anställdas semesterlön. Finns ett datum angivet här kommer Agda PS vid semesterberäkning och utskrift av semesterskuldslista endast att räkna på de lönedelar som är intjänade efter det datumet. Har inget datum angivits kommer lönedelar att räknas för hela intjänande året, det vill säga även för föregående anställningsperioder förutsatt att personen tillhörde samma semesteravtal då.
Tidigare branschvana. Används för att bevaka branschvana för beräkning och utbetalning av golvbelopp för vissa semesteravtal. I detta fält anges det antal månader som personen har i branschvana vid anställningstillfället. Han en person flera anställningsperioder på företaget kommer Agda PS själv att föreslå antal branschvanemånader grundat på personens förra anställningsperiod vid registrering av en ny anställning.
Anställningsformshistorik per anställningsperiod. I denna tabell visas personens tidigare anställningsformer samt när personen tillträdde dessa. Uppgifter i tabellen kan ändras genom att först markeras och därefter klickar på knappen Redigera. Uppläggning av ny post gör du genom att klicka på knappen Ny anställningsform. Om anställningsformen är Vikariat finns även möjlighet att ange för vem vikariatet gäller. Namnet visas sedan i fältet Vikariat för vem. En markering i rutan Vikariat krävs på anställningsformen under Anställningsformer för att fältet Vikariat för vem ska visas. Anställningsformen visas i Personregistret och används i olika statistiker för att räkna fram fast respektive visstids anställda/slutade. Nya anställningsformer lägger du upp under Register - Grundregister - Anställningsformer.

Den nya anställningsformen visas inte i Personregistret förrän startdatumet för anställningsformen/anställningen har inträffat. Observera att den anställde kan ha flera anställningsformer inom samma anställningsperiod!

Prel. avgångsdatum

Ett datum för planerat avgångsdatum enligt anställningsavtalet kan skrivas in i detta fält. Fältet är i första hand tänkt som en information. Vid semesterberäkning och utskrift av semesterskuldslistan sker kontroll mot detta datum.

Exempel

Preliminärt avgångsdatum i Personregistret är 2017-07-31 och Semesterskulden beställs till och med 2017-08-31 vilket gör att inarbetade dagar enbart beräknas till 2017-07-31.

Vilande

Markera i rutan om den anställde ska betraktas som vilande. Vilande kommer inte med vid Skapa lön, utskrifter av listor eller Massregistrering. Den anställde finns kvar i Personregistret och räknas som anställd. För att personen inte ska räknas som anställd krävs ett slutdatum. Fältet med anställningsnummer markeras med grått för att visa all den anställde är vilande. Personer som har markerats som vilande kommer med i statistikredovisningarna och räknas som anställd såvida det inte finns ett avgångsdatum som har passerats. Undantaget är KSP statistik där Vilande inte tas med.

Anställningsform

I fältet visas det värde som finns som registrerad anställningsform i fönstret Anställningsperioder.

Information för Anställningsform visas enligt det datum som finns valt i Visningsdatum längst upp till höger i fönstret. Finns det ingen anställningsform för valt datum visas den senaste anställningsformen.

Befattning

I fältet visas det värde som är registrerat som Huvudbefattning i fönstret Befattning.

Information för Befattning visas enligt det datum som finns valt i Visningsdatum längst upp till höger i fönstret. Finns det ingen befattning för valt datum visas den senaste befattningen.

Alternativknapp för Befattning

Ange vilken befattning personen har på företaget genom att trycka på alternativknappen. Du kommer då in i fönstret Befattning där du kan ange personens nya befattning. I Lönestatistiken till Svenskt Näringsliv ska befattningens Yrkeskod redovisas. Yrkeskoden hämtas från fältet SSYK i befattningsregistret för den huvudbefattning som är angiven här. Befattningsregistret finns under Register - Grundregister.

Befintliga befattningar. Visar den anställdes befintliga befattningar. Bokstäverna visar status befattningarna. Den anställde tilldelas en ny befattning genom drag- och -släpp eller med dubbelklick på den befattning som ska läggas till. Läggs en ny befattning upp för en anställd utan att statusen för den befintliga huvudbefattningen har ändrats kommer ett varningsmeddelande att visas. Där står det att huvudbefattningen kommer att ersättas. Välj fortsätt eller avbryt uppläggningen av en ny befattning.
Status. Välj vilken status befattningen har. En befattning kan ha någon av följande statuskoder:
- Huvud (H). Den anställdes huvudbefattning. Endast en befattning kan registreras som huvudbefattning.
- Tidigare (T). En tidigare befattning.
- Önskad (Ö). En av den anställde önskad befattning.
- Under (U). Underbefattning, en befattning som innehas samtidigt som en annan befattning men där denna är av lägre omfattning.
Syss. grad (sysselsättningsgrad). Ange till hur stor del i % befattningen gäller. En heltidsbefattning ger 100%.
From/Tom Datum. Ange start- och slutdatum för befattningen. Finns inget uttalat slutdatum lämnas fältet tomt. Värdet ska anges enligt datumformat ÅÅÅÅ-MM-DD
Jobbstatus. Uppgiften används vid rapportering av Lönestatistik till Svenskt Näringsliv och Lönestrukturstatistik till SCB. Lämnas fältet blankt hämtas den jobbstatus som finns uppsatt i Befattningsregistret.
SSYK/Befattningskod 1-3. Uppgifterna hämtas från Befattningsregistret.
Befattning fördelningslista. Uppgifterna hämtas från Befattningsregistret.

Arbetstid

Sysselsättn.grad

I fältet visas personens aktuella sysselsättningsgrad. För att bland annat få en korrekt semesterhantering är det viktigt att personens sysselsättningsgrad samt från och med datum för sysselsättningsgraden läggs upp. Detta görs under H-knappen till höger om fältet. I historikfönstret lägger du upp den nya sysselsättningsdragen genom att klicka på knappen Ny. Därefter fyller du i från datum samt det nya värdet. Ange 100.00 för heltid, 75,00 för en sjuttiofemprocents tjänst och så vidare. När förändringen sparas och fönstret stängts visas den nya sysselsättningsgraden i fältet Sysselsättn.grad.

Notera att om det värde som visas i fältet Sysselsättn.grad ändras så skapas det ingen ny historikpost utan det är endast värdet för innevarande historikpost som uppdateras.

Vid ändring av sysselsättningsgrad för en person som har semestertypen Sammanfallande semester visas ett meddelande om att semestervärdena måste korrigeras manuellt i Personregistret under flik 5 Semester.

H (knappen)

Öppnar fönstret Personregisterhistorik i vilket historik om fälten i gruppen Arbetstid kan förändras. Finns det inte någon H-knapp används inte historik för denna grupp. Inställning för vilka grupper som historikförs gör du i Företagsinställningarna flik 1 Ftg inst. under knappen Personregisterinställningar.

Veckoarbetstid

Ange antal timmar (faktiskt tid) den anställde arbetar per vecka. Det ska motsvara den sysselsättningsgrad som finns på personen. Veckoarbetstiden anges i timmar med två heltalssiffror och två decimaler (35,50). Uppgiften används bland annat för Lönestatistik Svenskt Näringsliv och i formler för uträkning av värde.

Dagar/vecka

Det antal dagar per vecka som den anställde arbetar (för heltid anges fem). Uppgiften används för att räkna ut normalarbetstid för en heltidsanställd på statistikredovisningar, formler för uträkning av värde på lönearter och semester för intermittent deltidsanställda.

Semesterkvot

Här anges semesterkvot för intermittent deltidsanställda om bruttosemester används, det vill säga anställda som inte arbetar fem dagar i veckan. Uppgiften används för att räkna om uttagna nettodagar till bruttodagar. Detta innebär att semester kan hanteras med bruttomått för samtliga anställda. Finns det inte något värde i fältet räknar Agda PS med 1.0.

En person arbetar 3 dagar per vecka (60%). Semesterkvoten blir då 5/3=1,67, där 5 är antalet arbetsdagar i cykeln och 3 är den anställdes arbetsdagar. Om en person arbetar 3 dagar varannan vecka och 4 dagar varannan vecka blir kvoten då 10/7=1,43, där 10 är arbetsdagar i cykeln och 7 är den anställdes arbetsdagar.

Tjänstled. kvot

Här anges tjänstledighetskvot för att räkna om uttagna nettodagar till bruttodagar. Används endast för personer som är intermittent deltidsanställda.

Arbetstidsart

Ange hur den anställdes arbetstid är förlagd. Arbetstidsarten används till Lönestatistik Svenskt Näringsliv och SCB Lönestrukturstatistik samt vid styrning av arbetstidsförkortning.

Används fältet Arbetstidsart i formler ska arbetstidsartens löpnummer användas.

Följande nummer används:

1 = Dagarbete

2 = 2-skift

3 = Diskontinuerligt 3-skift

4 = Kontinuerligt 3-skift

5 = Underjordsarbete

6 = Ständigt nattarbete

7 = Övriga skiftformer

Schema

Här visas det personliga schemat och det går även att tilldela personer schema.

Lön

Art decimal

Artdecimal används när lönearten ska vara samma för olika typer av personalkategorier. En löneart med flera artdecimaler kan generera olika belopp och/eller kontering även om samma löneartsnummer används för alla personer.

Prisgrupp

Välj vilken prisgrupp den anställde ska tillhöra. Uppgiften används när en löneart på samma artdecimal ska ge olika Á-pris men samma kontering för olika typer av personalkategorier.

Kompgrupp

Välj den komptidsgrupp som den anställde ska vara kopplad till. Komptidsgruppen innehåller bestämmelser för hantering av kompensationstid, övertid och mertid. Uppgiften används vid utskrift av Övertidsjournalen. Nya komptidsgrupper läggs upp i Agda PS under Register - Löneberäkning - Komptidsgrupper.

Resereglemente

Används Agda Resor väljer du vilken reseavtalskod som personen tillhör och hur den anställdes resor ska konteras.

Arbetstidsregel

Används Agda Tid väljer du vilken arbetstidsregel som personen tillhör.

Personalkategori

Den anställde kopplas till någon av Agda PS förutbestämda personalkategorier. Uppgifter är obligatorisk och används till Lönestatistik Svenskt Näringsliv samt SCB Lönestrukturstatistik. På redovisningen ska det anges om personen är arbetare eller övrig (tjänsteman, medarbetare, chef). Räknas den anställde som arbetare ska personalkategorin vara Timavlönad arbetare, Månadsavlönad arbetare, Städpersonal, Hemarbetare eller M-lön arbetare med tjm förmån. Räknas personen som övrig ska någon av följande personalkategorier användas Arbetsledare, Tjänsteman, Pensionär eller Övrig tjänsteman.

Avtalsområde

Ange vilket avtalsområde den anställde omfattas av. Uppgiften används till Lönestatistik Svenskt Näringsliv och vid styrning av arbetstidsförkortning. För tjänstemän är det två siffror som ska skrivas in och det är det arbetsgivarförbund som arbetsgivaren tillhör. För arbetare är det fem siffror som ska skrivas in, de första två är arbetsgivarens förbundsnummer och de övriga tre är avtalsnummer.

Övert. disp

Ange det antal övertidstimmar den anställde har fått rätt att arbeta över under ett kalenderår, utöver de lagstadgade övertidstimmarna. De lagstadgade övertidstimmarna läggs upp under menyn Register - Löneberäkning - Komptidsgrupper.

Genomsnittlig veckoarbetstid

Om ett värde har beräknats för en person så kommer det finnas en extra ruta som visar värdet för den genomsnittliga veckoarbetstiden och fram till och med vilket datum som beräkningen är uppdaterad till.

Värdet räknas endast fram i samband med Skapa lön för de personer som haft sjukfrånvaro under den aktuella avräkningsperioden.

Beräkningen

Beräkning sker endast för de som har en sysselsättningsgrad mindre än 100 % (i Personregistret). Om sysselsättningsgraden har förändrats och varit lägre än 100% under avräkningsperioden kommer beräkning av genomsnittlig veckoarbetstid göras.

För att beräkning ska göras krävs att personen har haft en frånvaro, som är kopplad till avvikelsetypen Sjuk och där rutan Beräkna mot genomsnittlig veckoarbetstid är markerad på Avvikelsetypen och fliken Karens.

Beräkning av Genomsnittlig veckoarbetstid görs utifrån arbetstid på arbetspassen i perioden. Beräkningen görs genom att räkna samman den totala arbetspasstiden och dela med antalet avräkningsperioder.

Därefter så räknas värdet fram enligt följande:

Arbetspasstid per avräkningsperiod / 4,33 (veckor per månad, 52/12).
Beräkningen görs endast i samband med att du kör Skapa lön. Den nya beräkningen kan påverka tiden för hur lång tid det tar att Skapa lön.
En förutsättning för att beräkna genomsnittlig veckoarbetstid är att det finns något arbetspass under aktuell avräkningsperiod. I annat fall kan inget värde beräknas.
Utifrån Företagsinställningarna så görs beräkningen på arbetspass i den aktuella avräkningsperiod och bakåt i tiden om fler avräkningsperioder ska tas hänsyn till.
Finns schema/arbetspass men inte avräkningsperioder uppsatta så kan endast beräkning ske på aktuell avräkningsperiod oavsett Företagsinställningarna.
Hänsyn tas till anställningsdagar i förhållande till kalenderdagar i beräkningsperioden, då personen inte har varit anställd under hela beräkningsperioden. Hänsyn tas endast till de avräkningsperioder där arbetspass med arbetstid finns.

Observera

Arbetspass räknas om de har använts på personen som ska beräknas, oavsett om arbetspasset är vilande eller ej.

Om det finns ett framräknat värde för genomsnittlig veckoarbetstid så påverkar detta karensberäkningen, så att ett korrekt avdrag för karensperiod kan göras.

Exempel

I Företagsinställningarna är det uppsatt att beräkning ska ske för en månad. I detta fallet så ska lön skapas för oktober månad (innehåller 31 dagar).
Personen som genomsnittlig veckoarbetstid ska beräknas för att varit anställd 22 dagar av de 31 dagarna i oktober.
Under de 22 dagarna så arbetade personen 12 dagar på ett arbetspass som är 6h varav ett av dessa pass var personen sjuk.

Beräkningen blir då så här: 22 anst.dagar / 31 kalenderdagar = 0,70967742 Detta är faktorn som påverkar antalet veckor per månad. 72 h arbetspasstid / 3,07290323 (4,33*0,70967742) = 23,43 h i genomsnittlig veckoarbetstid Detta används nu till karensberäkningen där karensperiodsavdraget ska motsvara 1/5 av veckoarbetstiden. Det pass som personen var sjuk kommer således beräknas med ett karensperiodsavdrag om 4,69 h och för 1,31 h görs ett vanligt sjukavdrag med sjuklön.

Uppdaterat till och med

Vilket datum som beräkningen är uppdaterad till.